söndag 28 februari 2010

Vad är det egentligen du säger
Att det är jag som har missuppfattat
att det är jag som tar livet på för stort allvar
och förbiser allt det roliga.


Att jag ska hata dig, är det vad du vill
Förlåt att behöva göra dig besviken
men du har misslyckats.
Men än finns det tid.
För allt är möjligt, är det inte så
Var det inte så du sa när du talade om oss

Tack mina kära, och farväl.
Jag fick för mig att ni var rosa och mjuka,
men ni var röda.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar